Mitt liv från Kalifornien, Usa

Jordan's incident might have been annoying

but daaaamn

New Major

Good Schedule

I want to smash the quarter, smash the grades.

and damn, be positive and happy. I am ready for the winter quarter of 2012!

I was thinking at something at one point during the day - the fact that I give excuses, and I am damn good at it. I give a crappy childhood, me being weird or something else as reason why I can't manage something. SO FUCKING LAME.

Well, let me try to change this. NO EXCUSES.

If I fail, I fail. No excuses.

If I succeed, I deserve it. You deserve everything.

So, how else has my birthday been?

My brother left home in the morning. We went to IKEA, had lunch, went to the gym, came back home and I did some stuff with Python. So this is how I spent my 21st birthday.

The second time I became legal.

I am doing my best to keep a happy, joyful outside to the world. But seriously, I don't know for how long I can hold it. I hate my life. I hate myself. I am embaressed for everything that I have done the last 8 years. And I do not have a feature in anything. This sucks. Horseshit.

I honestly don't know how to turn this around.

Around my parents I have realized again how miserable I actually am and how awful I am feeling. That is why it is so great not to be at home, to be busy all the time and never have to think about myself, never have to care what I need. Because when I do, I really realize how depressing, how miserable, how horrible my life actually is.

I will never have a birthday party, because I bet, if I invite 50, 5 will show up and I will have my most embarassing moment in my life.

And the first day, yesterday, is gone forever.

Tomorrow is yet to be.

The destiny of us rests today with thee.

I am legendary, why can't I show it?

I am awesome, why don't I share it?

You could have had it all, as Adele said it.

Rolling in the deep.

I could have had it all.

Am I rolling in the deep?

My history sets stop for this. Every little detail stops me. It makes me insecure, sad and paranoid:

What if?

What if I would have stayed, done the right thing?

No, I can't think that way.

What can I do? Today, when the destiny rests with me.

And impress in the ways you could impress :)

And always - remember that life is a holiday!

1. I know this one for myself, personal and special.

2. Life is a holiday!!!

3. Impress

I just started to listen to Kelly Clarkson songs, and her song 'What doesn't kill you' got me so excited.

2012 - here I come.

On another note I had an amazing new years celebration with my uncle and his wife. Best way to start a year!

On a sidenote, damn I clicked well with the girl who came over with her parents. Scary, since she is only 15, even though she was one of the most mature girls I have met in a long time. She definetily is worth mentioning about to day.

On a sad note, I felt what came back about old feelings, something I will not let happen. Now I am blabbering. Goodnight.

History could be written about my last year, but lets leave that for when I need it. For this time, I am gonna quote the most life experienced guy I know - Was mich nicht umbringt, macht mich stärker.

2010

Fylla och kärlek och hat och vrede och vinterdepp och Ingrid och Pratham och plugg och okänd brud på The Bridge och Saras Land och mysa med Emelie och Antonia och skrubben och kaos och snö och kyla och deppig och tunnelbanan stannade och USA-noja och IK Tellus och inomhusturneringar igen och fotboll i kyla och snö och skitiga lektioner och närmare studenten och skivor och mera fyllor och Charlotte och Vemdalen och backen som ska heta Muhammed och liften och Kexchoklad och "Our own way" och hemma igen och Fanny och skivor och plugga och suga på varenda prov och festa och bli galet full och ligga och åka båt och mera tunnelbana överallt och fotboll och sjukdom och volleboll och Alexandras studentfest och mera fylla och ännu mera USA-noja och 18:e juni och studenten 28:e maj och festa och närmare och Mikael Wulfcrona och Emelies land och alldeles för mycket sprit och galen fylla och sista dagarna med klassen och Claes och pingis och CS och ännu närmare och allt kändes så fort och åka och avslutningsfest och alla underbara och wille ligger med carro och Robert och sista avskedet och vips borta och flyget och massa gråt och landa i San Diego långt borta och kommer till Fallbrook och livet suger och inget att göra och träffa några lagkompisar och surfing och tremetersvågen och ensamhet och Lottie och sårad och mera sårad och vandring och livet känns pisst och SPOP och försäsongsträning och damlaget och Jackie och Devon och Kala och Lani Och Jordyn och träning och singel igen och mera träning och matcher och debut och bortamatcher och flyg och skola och bortamatcher och plugg och träning och dormsen och underbara och Patricia och Austin och skitstöveln Austin och pingis och videos och Melinda och Amy och asiater och accent  a la Sverige och Europa och vädret och saknar Sverige och skolans pimp och volleybollaget och Arianna och UC SB och speltid mot Fullerton och älska dormsen och Mesa Court och tiden går fort och kontakt i Sverige och plugga och thanksgiving och Fanny och Micke och Naomi och Swaime och Danielle och Jordan och fylla och strula och plugga och Yasi och slutprov och Magic Mountains och pingis och Justin och jul och familj och brorsan och så var året slut.

Mitt year 2010 <3

Nu befinner jag mig istället flera tusen kilometer bort, i ett klimat som aldrig ens skulle kunna jämföras med det svenska. Något i mig saknar ändå Sverige, så mycket att jag vill tillbaka dit, förr eller senare. Det är mitt hem, var jag trivs, var jag delar samma eller någorlunda samma tankar som de flesta. Klart jag gillar människorna här borta, man får chans att vara sig själv och blir inte mobbad om man skulle springa runt med en leksakspistol i dormsen. Fast det är ändå något med bilsamhället, med religionen, med pengafixeringen som gör att jag vill hem. Det är helt sjukt hur det amerikanska samhället anpassat sig att få så stor vinst som möjligt. Något som verkligen fått mig att öppna ögonen politiskt och det är bara att inse ur verklighetsperspektiv hur en total fri marknad inte fungerar. Så fort ett företag fått lite fotfäste bland konsumenter, överöses man med reklam, tills alla andra bolag är utkonkurrerade, för att man sedan ska höja priset till det mångdubbla. Ta telefonbolagen som exempel, och försök hitta ett bolag som tar mindre än 60 dollar per månad om du vill ha någorlunda med minuter att ringa för. Och det är det överallt - bensin, framför allt försäkring, telefoner - kanske det enda som är bra är utbudet på frukostflingor, dock har alla sorter minst 12,5% socker i efter att jag granskat alla. Roligt jobb :)

USAs ekonomi är körd i botten, statsskulden ökar mer och mer för varje sekund som går, samtidigt som skatterna till och med sänkts fastän USA befinner sig i 5 krig just nu(eller var det 7?). Nej, sedan så bryr sig inte bolagen om de säljer farliga artiklar, så länge de tjänar pengar bryr de sig inte vad konsumenterna konsumerar. Maten innehåller X antal farliga ämnen och jag bara längtar att äta svensk nyttig mat igen :)

Aja, nog pratat om det. Hade det bara på hjärtat. 4 dagar till nyårsafton, 7 dagar tills skolan börjar igen och 9 tills jag fyller år. Snart är jag ingen tonåring längre :( Jääklar, tiden går fort.

Juldagen - en chilligare dag, spelade fotboll med brorsan, tog ett bad med mina fotbollsskor för att töja ut dem, spelade ett monopolspel - inget vettigt tror jag.

Det fascinerande med annandag jul nu är att det är egentligen varför jag fått lust att skriva. Jag vaknade upp gott, städade huset då vi skulle få gäster i form av min farbror med fru och hennes barn från ett tidigare förhållande, för att sedan sätta mig vid facebook och flashback för att läsa om politik, skvaller och vad jag nu hade lust att engagera mig i. Då, från ingenstans, skrev Mikaela, en tjej jag träffade på krogen för 1,5 år sedan. Vi hade det väl trevligt den kvällen, strulade inte eller så men jag tror det var jag som fick hennes facebook och addade henne. Det blev inget mellan oss, antagligen för att bägge inte ansträngde sig men vi klickade rätt bra kändes det som, troligtvis mitt fel. Aja, vi chattade någon gång under året också när hon undrade över USA och hur det var. Hursomhelst, hon skrev till mig idag.

Vi pratade väl på i en timme och det var längesen jag kännt att jag klickat sådär bra på facebook. Okej då, facebook är väl vad det är, men det kändes bra och intressant att lyssna och diskutera över kristendomen i USA, flytta hemifrån och vad det nu var vi pratade om. Vet inte riktigt varför, men det där var sexigt. Jag måste kunna beskriva det själv för mig bättre under dagarna, men jag gillade det hon skrev. Kanske berodde det på att hon är söt med en söt visningsbild och har en klart högre intelligens än 90% av amerikanarna, men det var det :) Det gjorde min dag och fick mig att tänka till ordentligt om jag verkligen vill stanna i USA. Jag måste tänka över det. Skrev det senare till en annan vän i Stockholm, över min noja att komma tillbaka till Stockholm och inse att alla är ihop, att alla vännerna har flickvänner och jag kommer bli en tråkmåns som lever för jobbet. Jag vill ändå hem - hem är Sverige, med svenskar som har samma uppfattning som jag och som inte tror på att gud skapade jorden på sju dagar och med folk som gillar att hänga på tunnelbanan och med mitt hemspråk och med min stad som jag känner som min egen ficka. Geografiskt är jag typ världsbäst på Stockholm, tror att jag skulle kunna hitta ut ur varenda lilla stadsdel. Aja, nu ska jag sluta berömma mig själv och gå tillbaka till temat. Min önskan nu är att jag skulle få träffa henne och kunna prata om allt och ha en skön kväll tillsammans. Är förvånad själv att hon inte haft kille sedan jag lärt känna henne som var 1,5 år sedan.

Hon och jag ståendes till vänster, den dagen för länge sedan :)

Egentligen önskar jag mig en sak i julklapp. Eller två kanske. Klart jag är glad över den nya mobilen och den extremt mogna "nerf gun"-pistolen jag kommer få. Fast det jag behöver men vet att jag aldrig kommer få är ett löfte om att jag kommer alltid kunna bo hos någon och de kommer alltid tycka lika mycket om mig, oavsett vad jag gör.

Det blir nog ett långt jullov.

Eller det har redan varit för långt.

Jag känner till och med sug att plugga, konstigt nog..det är något fel med mig. Eller det har det alltid varit iof, det vet jag ju själv ;) Problemet är nog att jag önskar mig höra från personer oftare att de tycker om mig oavsett. Efter att ha kommit hit till USA har en person sagt det till mig. Det har räckt för att jag ska känna mig som världens bästa person i ett halvår så länge hon är runt omkring mig. Problemet med det är att jag är så överlycklig att höra det, samtidigt som hon vill bli ihop med mig, att jag kanske kommer snubbla upp med henne utan att inse att det kanske inte är henne jag söker efter.

Jag vill bara tillbaka till dormlivet och utforska mer om mig själv.

Det känns som om jag har så mycket på hjärtat just nu. Vill bara få ut allt allt allt. Vem vet om det bara var en droppe i havet. Det vet inte ens jag.

Idag är det julafton. klockan är strax tre på den västra delen av det förlovade landet. Solen skiner och det var kring 20 grader idag. God jul på dig <3

Nog pratat om henne, vad jag mer har fått i huvudet är hur folk reagerar på det som hänt. Jag är stupfull, en tjej försöker spela svår samtidigt som hon önskar mer än allt annat att jag stöter på henne. Klart jag måste bevisa något för mig själv och kommer innanför hennes trosor. Problemet? 1. Jag vet väl inte hur mycket jag vill ska hända efter denna händelse. 2. Det större problemet. En tjej vid namn Yasi ser jag som min bästa vän vill att det ska bli något mer med oss. Jag vill inte det tyvärr av många anledningar. Det jag oroar mig för är att hon inte vill prata mer med mig för det här, oavsett om vi inte är ihop. Aja, måste drilla vidare på det. Puss på dig :)